Forskningsstöd

Specialpedgogik i Dalarna

Forskningsstöd - och diskussion kring läsförmåga

Det träningsprogram som jag använder mig av och som Pelle Lindblå tagit fram heter Trädet Web. Det används både för nyinlärning och ominlärning av läsning. Även de som inte är läsmogna kan använda Trädet Web. Det passar för personer med svenska som första- eller andraspråk.


Att läsa består av flera moment som sker samtidigt - här nedan kommer jag kortfattat gå igenom grunderna för vad det innebär att vara läsmogen. Alltså vilka processer behöver man behärska för att kunna nå god läsning. De områden som beskrivs är just sådana områden som tränas när man arbetar i  Trädet Web.


Fonologisk medvetenhet

Att öva koppling mellan ljud och bokstäver är enligt de flesta forskare det effektivaste sättet att för att lära sig att läsa.[1] Det är i synnerhet elever som har svårt med sin avkodning[2] som gynnas av den här sortens övning. Forskning visar den här typen av träning ger en stadig grund att stå på när för att lyckas med läsningen. En noggrann undervisning där eleven lärs att koppla samman enskilda ljud med stavelser och ord - har gett gott resultat.[3] Resultaten framtagna av Johnston & Watson pekar på att undervisning som koncentrerar sig på att lära ut kopplingen mellan ljud och stavelser (bokstäver) är effektiv. Det ger bättre förutsättningar för eleverna att lära sig läsa och förstå text.


Fonologisk medvetenhet kan delas in i tre delar - förståelse för rim, stavelser och fonem. Fonemisk medvetenhet anses vara det som är svårast för de personer som har läs- och skrivsvårigheter.[4] Fonemisk medvetenhet handlar om att höra vilka ljud som finns i början, slutet och i mitten av ord. exempelvis: (v)ägg, tavla(n) och i mitten skulle kunna vara att avgöra vilka ord som låter lika inuti (räv, lås, bok, båt). Det kan också röra sig om förmågan att sätta ihop ljud till ett ord (vad blir B+å+t) eller att själv kunna identifiera antalet ljud i ett ord - exempelvis hur många ljud finns det i ordet sol?


Den fonemiska medvetenheten är väldigt viktig för att på sikt kunna lära sig att läsa.[5]


Bokstavskunskap

När men ser en bokstav ska man automatiskt höra dess i ljud i huvudet. Likaså ska man automatiskt känna en skrivrörelse i handen när man identifierat vilka ljud som finns i ordet.


Något som forskningen påpekar är att bokstäver alltid ska läras ut med ljudet, inte namnet.[6]


Ytterligare forskning visar på att en av de viktigaste faktorerna för att förutsäga läs- och skrivsvårigheter är just bokstavskunskap.[6] Det Trädet Web frekvent arbetar med till en början, är att träna och befästa kopplingen mellan bokstav och ljud, något som är extra viktigt för personer med svag avkodning.[8] Detta görs genom att träna Stavelser utan betydelseinnehåll, för att på så sätt automatisera bokstavs- och ljudkopplingar.


Närmare "riktig" läsning

När den som tränar läsning kommit så långt att denne förstår hur de olika bokstäverna låter, så borde denne vara redo att ljuda ut enklare ord. bbb-ååå-ttt = båt.


De två ovanstående färdigheterna Fononlogisk medvetenhet och Bokstavskunskap används först för att dela upp orden i segment (som exemplet med båt) och är alltså precis den grund som Trädet Web först tar sig an.


Grunden, en förutsättning för fortsatt utveckling för att bli en god läsare, är att eleven behärskar alfabetisk läsning.[9]


Trädet Web

Trädet Web är uppbyggt i Nivåer med tydlig ökning av svårighet. Först tränar vi för att befäsat den fonologiska medvetenheten, på Level 4 och högre börjar eleven läsa riktiga ord, tränar på dela upp dem i stavelser och liknande för att till slut avsluta programmet väl förberedd för att läsa och förstå text.


Automatiserad läsning

När den Ortografiska avkodningen fungerar och läsaren vid behov tar stöd av sin fonologiska förmåga (exempelvis vid nya ord) då kan man säga att läsningen är automatiserad. Automatiserad läsning kan definieras såsom läsning som sker 1) automatiskt - vi kan inte låta bli att läsa när vi ser text

2) det kräver ingen energi - vilket medför att man som god läsare bättre minns vad som läses* och slutligen

3) det sker av sig själv. Vi behöver alltså inte aktivt fundera över vad som pågår. [10]




------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


* Åtgången av energi vid läsning går inte att underskatta. Personer som inte automatiserat sin läsning kanske lyckas ta sig igenom en text rent tekniskt, men ofta kräver det flera omläsningar innan de lyckas förstå vad det är som har lästs. Målet med lästräning behöver alltid vara inställt på att energi ska kunna fördelas bättre över ALLA de moment som läsningen innebär. För elever i skola så räcker det ju oftast inte att läsa text, de ska även förstå text, sammanställa text, använda texten till att producera egen text osv osv.


Vid ominlärning och övning med Trädet Web är jag av åsikten att man samtidigt behöver jobba med andra former av anpassningar, särskilt om personen som övar fortfarande går i skola - och Särskilt om denna person går på gymnasiet eller högskola. 




OBS: Denna sida är under uppbyggnad! mer information kommer!



Referenser: 

1. National Reading Panel. (2000). Teaching children to read: An evidence-based assessment of the scientific research literature on reading and its implications for reading instruction. Washington, DC: The National Institute of Child Health and Human Development. (hämtad och läst oktober 2017)


2. Elbro, C. (2014). Læsning og læseundervisning. 3. uppl. København: Hans Reitzel.


3. Johnston, R. S. & Watson, J. E. (2004). Accelerating the development of reading, spelling and phonemic awareness skills in initial readers. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 17 (4), 327-357.


4. Gillon, G.T. (2004). Phonological awareness. From reseach to practice. New York: Guilford Press.


5. Wagner & Torgesen, 1987; Melby-Lervåg et al. 2012.


6. Adams, M.J. (1990). Beginning to Read. Thinking and learning about print. Cambridge Mass.: The MIT Press.


7. McCardle, P., Scarborough, H. S., Catts, H. W. (2001). Predicting, Explaining,and Preventing Children’s Reading Difficulties. Learning Disabilities Research & Practice, 16, 230–239.


8. SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.


9. Share, D. (1999). Phonological Recoding and Orthographic Learning: A Direct Test of the Self-Teaching Hypothesis. Journal of Experimental Child Psychology 72, 95–129.


10. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Copyright @ 2018 Specialpedagogik i Dalarna Alla rättigheter reserverade.

Bank